Nu var det några dagar sedan jag fick något skrivet. Jag tog mig hela vägen ner till LA och Santa Monica. Route 66 slutar på Santa Monica Pier och mycket riktigt så avslutade jag den etappen där. Från Chicago ner till Santa Monica har jag gjort ca 500 mil på hojen. Det har ju gått ganska bra trots alla omständigheter... framförallt värmen ;) Därifrån tar jag nu vägarna upp till Seattle som blir mitt slutmål.
Här står skylten. Så glad blir man när man kört hela vägen. Santa Monica Beach.
Jag hann tyvärr inte göra så mycket mer i Los Angelesområdet. Tiden börjar göra sig påmind om när jag skall lämna igen motorcykeln och så. Därför skippade jag LA helt och hållet och fortsatte norrut via Highway 1. Det blev nattkörning ifrån Santa Monica riktning San Francisco. Jag ville komma iväg en bit och lämna det dyra området precis kring den staden. Till slut hamnade jag på ett motell i Ventura. Den natten när jag körde hade jag en av de bästa mc-upplevelser jag någonsin haft. Det var en nästan religiös upplevelse. Med havet på min vänstra sida och klippor och bergsmassiv på min högra färdades jag genom natten. Jag kunde känna lukten ifrån havet (vilket var underbart efter att ha kört genom öknen i en vecka) och ifrån trädgårdarna jag passerade. Havsbrisen var isande kall emellanåt och vid andra tillfällen var luften brännande het. Värme höll sig kvar i luftfickor och strålade ut ifrån bergen. Allra bäst var det när jag körde helt själv, med helljuset påslaget och hade hela kusten och havet för mig själv... görskönt var det... sa jag att det var stjärnklart och att månen var påslagen? ;)
Efter ett kort nattuppehåll i Ventura fortsatte jag mot SF. Jag tog highway 1 hela vägen. Den slingrar sig längs kustbandet, ibland på höga klippor och ibland bara några meter ifrån havet. Det var även denna dag en varm dag, men de isande vindarna ifrån Still Havet gjorde färden ganska behaglig, åtminstone värmemässigt sett. Annars var det krävande körning med många skarpa kurvor, backar, nerförslut och mötande trafik. Det var också sparsmakat med (billiga) motell så jag fick köra bra mycket längre än jag tänkt och bra mycket längre än jag hade velat. Även denna dag blev det nästan tio timmars körning och dagen efter när jag satt mig på hojen igen kände jag mig helt kraftlös... benen skakade och händerna darrade. Som tur var hade jag bara 2-3 timmars körning kvar till San Francisco, där jag är nu.
Highway 1. San Francisco. Golden Gate.
Min första natt här tillbringade jag hos en couchsurfer vid namn Ted. En kufig kille som bodde i ett pyttelitet rum med en jättestor säng. Nu glömde jag ta kort där, men sängen tog upp nästan hela rummet... och det var första gången jag delat säng med en vilt främmande kille ;) Tyvärr kunde jag bara stanna där en natt och nu bor jag på ett vandrarhem de resterande två nätterna här i SF.
Jag har promenerat en himla massa, tagit en färja över vattnet, promenerat över golden gatebron och åkt spårvagn (den gamla sorten med kabel). Igår kväll hittade jag fram till Cat's Corner, en jazzklubb med dansbar livemusik. Jag träffade en gäng lindydansare där och dansade tills ett på natten. Dessutom vann jag deras Suzie-Q-tävling :) ... första pris - en gratis öl och applåder :) ... Jag träffade dessutom en dansk tjej jag dansade med i Herräng i somras och vi kanske skall ses lite senare och kika på stan innan det är dags för mer dans inatt.
En bild till på Golden Gate. När man åker båt här har man kungliga toaletter ;) och så en bild på Ted (till vä) och hans polare Sal när vi är på deras stammispub (dit Ted kommit i ca 7 år ett par dagar i veckan).
Ja, en liten uppdatering. Nu skall jag bege mig ut och se mig om lite mer i staden, åka lite mer spårvagn (som bara turisterna gör) och käka något gott.
Simma lugnt allesammans och ha de så gott.
torsdag 30 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar